Jag har sedan ett tag tillbaka förstått att det nog inte blir någon krypare av Meja då hon hela tiden älskat o sitta men hatat o ligga på mage.
Så nu i några dagar har hon äntligen fått ordentlig snits på rumphasandet och kan hoppa iväg i en väldig fart!
Så nu är det slut på lugnet här hemma också ;), lite kul är det allt att hon äntligen kommit igång hon med!

Hon kan hasa sig fram på magen med men helst är det rumphasande som gäller!
Man vill ju inte sabba knäna i förtid heller ;).